elsaest.blogg.se

Göteborgs innestads vardag

 

Tankar innan -
Ville få bilder på människor som stack ut ur mängden. Tex. människor med sin egna stil både snygg och annorlunda men även sånt som får en att undra ”hur tänkte personen där?”.  

 

Tankar efter -

När jag gick ut och fotade bestämde jag mig direkt att ställa in svartvit på bilderna. Personligen tycker jag att svartvitbilder fokuserar mer på det som händer och får ett annat djup. Men när man har färglagda bilder blir färgerna viktiga vilken kännas man vill förmedla. Om några skratta på en bild med färg, kanske ljuset och färgen annorlunda och kan förmedla mer glädje. Men om man inte får till allt kanske skrattbilden blek och inte får fram sitt budskap. Men om man använder sig av svartvit behöver man inte fokusera lika mycket på vilka färger som kan befinna sig i bakgrunden. Jag får känslan av ett slags harmoni av mindre färger så man kan rikta sin koncentration till innehållet och saken på bilden.

Även många andra gatufotografer använder endast svartvitfoton. Är det för att de första kamerorna inte hade färg och att det var runt 1900-talet gatufotografi kom upp.
Därför man än i dag av många gatufotografer använder sig av svartvita bilder för att försäkra känslan av just gatufotografi? 

 

Men med färgade bilder kanske ett annat liv till bilderna kommit till. Eller att jag kunde gått efter min första tanke om min bild berättelse med kläder. Att se bättre hur kläderna sitter. Kanske om man skulle vilja ha outfit bilder på det sättet skulle en mode vecka någonstans varit bättre. Det blir mer influenser av andra länder då en mode vecka lockar till omvärlden.

Använde min systemkameran för att få bättre bilder, vilket gör att det blir bättre upplösning när man visar ens bilder. Den låter när jag tar bilder vilket gjorde början lite stel för då märkte människor att jag tog på de. Men i slutändan var det värt.

 

 

Tankar till min berättelse

När jag tittade på mina bilder märke att jag fångade nuet, mitt i andras vardag och deras livet. Det var en häftig känsla att fånga de stunderna. Att ta del av deras verklighet fast jag inte har en aning om vem de är.

Tar allmänt mycket bilder men det är oftast iscen satta, då jag vet vart, hur och vad personen skall göra.
Även när jag står framför kameran är jag väl medveten om hur jag ska se ut.

Så att se från en annan synvinkel och observera samhället Göteborg va super coolt. Istället blev fotandet mer naturliga rörelser och mänskliga. Mycket bra lärdom.

Att se världen objektiv för en stund gjorde mig på ett sett lite ställd, jag lever oftast i framtiden, dagdrömmer en del och ser hur min framtid skall se ut. Men att ta dessa foton gjorde att jag stannade upp för en stund och att jag även lever nu och inte bara tänker framför mig. Tänker oftast att över livet börjar när man har gått ur skolan, men livet började redan i mammas mage. Även fast att jag lever ett väldigt bra liv, fast än jag inte alltid tycker det. Och att jag inte behöver tänka på framtiden så mycket för det går fort och allt kommer att lösa sig ovansätt hinder.   

 

 

Bild berättelsen - vardagen

Som jag skriv i början ändrades min berättelse väldigt stort. Från mode till andras vardag. Jag har även döpt mina bilder till Göteborgs Innestads vardag, för jag har fångar upp andras liv och vardag i Göteborgs innestad. För att kunna visa andra som kommer utifrån se vad innestaden i Göteborg gör en vanlig tisdagskväll. 

 

 

Att vardagen ser annorlunda ut för alla, att man skapar sin egna rutiner. För mig blir bilderna levande och intressanta att titta på. För man ser hur bara i en liten del av Göteborg kan se annorlunda ut. Det blir även mer liv i bilderna för folk verkar vara i rörelse många står eller går. Även fast mannen på ute serveringen har somnat/vilar får den bilden liv både av det som händer i bakgrunden. Men även att sova måste man göra för att orka.
Vissa njuter av sista sommarståtarna, en man som bär på ett cykeldäck varför? En annan som skratta lite tyst för sig själv då hon fick ett roligt meddelande, kanske från någon hon bryr sig om henne? Ingen vet men man kan spekulera.

Jag fotade en hemlöse mannen för att jag vågar se även det dåliga i livet. Men han kanske älskar sitt liv, att gå och plocka pantburkar. Men jag som lever mitt liv anser att han kunde haft det bättre. Att ha sina nära och kära runt sig och ha ett hem med kärlek. Men egentligen har jag kanske fel i hans synvinkel. Jag känner ju inte honom så jag kan ju bara observera och dra mina egna slutsatser hur jag ser bilden. Det är något man kan spekulera i och det är då detta blir intressant. 

 

 

1. Gatufotografi är ögonblick som är dokumenterade och tagna från samtidens offentliga rummet, för att visa på hur verkligheten kan se ut. Inget är förberett eller iscen satt, varken hur personen eller saken skall se ut. Vilket gör bilden mer verklig.
   Han tar inte bara när bild på saker/personer utan får med hela miljön.
   
   Jag kan känna igen mig i Henric Cartier-Bresson då han hittar oavsett situation känner man något slags glädje. Nu kanske inte jag hittar alltid glädje i mina bilder, utan att mina bilder ger en känsla av hur Göteborgs samhälle ser ut. En av mina favoriter av Cartier-Bresson där han har fångar en kvinna står med riktade gevär mot henne står med och luktar på en blomma. Att de sista sekunderna hon kanske lever hittar hon något fint som hon tar in i det sista.
   
   Bruce Gilden är mer aggressiv och är väldigt nära sina objekt. Att när han tar foton blir det som en chock och folk kan bli upprörda för de. Jag änder inte jätte mycket igen mig i han fotograferande. Folk har gett mig blickar som ”vad håller hon på med?”. Att de kanske inte är jättevanligt att i Göteborg eller i Sverige att gå runt och fota okända människor. Men man kanske kan testa hans metod för att känna på hur det är, och om det kanske är den metoden jag ska köra efter.
   
   
2. Mina bilder visar hur människor är mitt uppe i sin vardag, och hur alls liv ser annorlunda ut. Fångade en hemlös man med pantburkar i händerna. Medan en annan bild där en liten tjej med ett par brillor på sig som såg allmänt häftig ut. Hade förmodligen mat, tak över huvudet och vänner att leka med. Att hon fick ett privilegiet liv att bo i ett fredliga landet Sverige. Medan den hemlöse mannen kanske har åkt på en lång resa från sitt hemland behövt lämna sin familj pga krig.
   
   
3. Jag anser att mina bilder är gatufotografi för de är genuina, där personen på bilderna blir spontant fotograferad utan att hen vet om det. Försökte göra det så diskret som möjligt så personen inte skulle göra sig till. Inget är så kallat iscen satt. Är endast objektiv genom att ta bilder på människor, på vad de gör och har på sig.
   
4. Jag skulle säga att mina bilder är tagna som ett fönster och där med är objektiva in i verkligheten. De är inte subjektiva då jag inte vill påverka någon att exemplevis börja röka, som kvinnan på bilden gör. Utan visar att det finns människor som röker men jag säger varken att man ska eller inte ska börjar röka.
   Men det blir en spegling genom att jag tog foton på de personer som väcker intresse i mig, att de är en spegling på hur jag själv är eller vill vara.
   Men jag skulle säga ett fönster in i Göteborgs livet, genom olika liv.

 

 

 

 

 

 

Kollage

När jag gjorde kollaget ville jag inte göra det perfekt, perfekt för mig menar är att ha det rakt, i ordning, alla bilder lika stora, någons slags av symmetri och harmoni.
För vardagen ser inte alltid jämn ut, något som skiljer ens liv varje dag. Det är även flera olika människors liv på dessa bilder, och det ser det olika ut för varje person. Lappade därför några bilder tillsammans för att visa att bilderna och deras liv få en gemenskap, så de flyter ihop.
Har satt ihop några bilder för att ta bilderna som en serie tidning, tar ut de viktigaste delarna av en berättelse.

Det finns en tomrutan längst ner i vänträ hörnet, det symboliserar antingen tomhet eller frihet. Att man någon gång under dagen är själv eller ensam, kanske hela dagen eller i 10minuter. Men att folk antigen känner sig ensamma eller att man är själva. 

Själv för mig betyder att man har valt att vara för sig själv, vilken är en frihet att bestäms precis vad man vill. Medan ensam är en icke vald, man kanske vill vara med någon eller göra något det kan ge en tomhet, att man saknar något.
Ibland kan jag känna att jag är själv men ändå ensam, för jag vill vara själv men samtidigt vill jag vara med massa människor eller hitta på saker. 

 

Mitt kollage är rörigt men inte jobbigt, känner att jag har hittat någon slags harmoni mellan bilderna som gör att ögot inte anstränger sig för mycket. 

Om jag skulle lappat alla bilder eller satt ihop alla med alla skulle det vara för ansträngde för ögot och det blir till slut ointressant för tittaren. För man orkar inte få för mycket intryck, konst för mig skall vara liten tvist som får en att tänka. Men det kan lätt bli för mycket, eller för lite. Jag tycker att jag har fått till det lagom, men andra kanske inte alls tycker, är det för jag vet vilken bild som är vilken och att det är lagom tvist för mig. 

 

 

 

  

Källhänvisningar 

Wikipedia- objektiva/subjektiva

Bilder- Elsa Thelning
Lektions undervisning

 

Material

Kamera, In Design, dator, Pages

 

Elsa Thelning Est15 

Bild & KOS - Merete Larsen

HT16